Sinopse

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman.Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

Episódios

  • Sommarläsning 2020

    Sommarläsning 2020

    18/06/2020 Duração: 44min

    Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal. Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska personligt, och bakom inställda resor och studentkalas visar sig... ja, vadå? Framför oss har vi en sommar med inställda festivaler, stängda turistattraktioner och umgänge under ansvar. Därmed kan både behovet av, och tiden för, lite mer krävande litteratur vara inne. I Filosofiska rummets säsongsavslutning ger psykologen Katarina Blom, författaren Lena Andersson och kognitionsforskaren Mathias Osvath sina bästa lästips inför den långa sommaren 2020. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén BOKTIPSEN: > Kärlekens väg av Alain de Botton. Översatt av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn 2018. > Att förstå medvetandet hos människor och andra djur av Daniel

  • Plikt eller lust? Om varför vi gör saker

    Plikt eller lust? Om varför vi gör saker

    12/06/2020 Duração: 43min

    Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi. På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränner hit och dit, träffas och skiljs, bär på saker, vilar lite ibland men på det stora hela far vi runt i full färd med olika projekt. Varför? Till sist ska vi ändå dö, och då är allting lika oviktigt som det i livet tett sig nödvändigt. Eller åtminstone lustfyllt. Drivs vi av plikt eller lust? Filosofen Bengt Brülde gillar inte den dikotomin, utan nämner istället fem andra motsatspar som drivkrafter till sitt handlande: Långsiktiga mål mot lust i stunden, för andras skull eller för sin egen, för att uppnå nåt gott eller för att undvika nåt ont, för dess egen skull eller för vad det leder till samt ibland för att göra världen lite bättre Det viktiga för honom är balan

  • Våra gemenskaper

    Våra gemenskaper

    05/06/2020 Duração: 44min

    Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal. Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta oss? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemenskaper vi ingår i och för det mesta tar för givna? Vilka av dem stärks och vilka stressas? Är det familjen, nationen eller FN vi kan ty oss till när stormarna går? Har den svenska hanteringen av pandemin något att göra med vårt speciella sätt att se på det gemensamma? Och vad händer när den omedelbara faran är över? Vilka kollektiv är bäst lämpade att klara framtidens utmaningar? Filosofiska rummet tar sig denna vecka an våra gemenskaper, deras grund och gränser, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet; Daniel Lindvall, sociolog och föreläsare i demokrati och klimatfrågor samt Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal

  • Framtiden som forskningsfält

    Framtiden som forskningsfält

    29/05/2020 Duração: 44min

    Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal. Framtiden är ett tvetydigt fenomen. I en mening är den fullständigt oåtkomlig för oss, i en annan det som så mycket av våra strävanden går ut på att förändra eller förutsäga. I Sverige har så kallade framtidsstudier bedrivits sedan 1960-talet; en tvärvetenskaplig forskningsgren som länge var direkt knuten till politiken men som idag är mer fristående och beroende av finansiering från olika källor. Vår aktuella belägenhet är också tvetydig. Ett virus har fått framtiden att verka mer avlägsen än någonsin samtidigt menar de allra flesta klimatforskare att framtiden snabbt rycker närmare och kräver att vi snabbt tar ställning. Men hur ser framtidsforskningen ut idag? Vem betalar för den och vad betyder det för dess rön? Kan forskning om framtiden vara opartisk eller bör den tvärtom stå så nära politiken som det bara går, så att kunskapen också kan leda

  • Romanen som filosofiskt redskap

    Romanen som filosofiskt redskap

    22/05/2020 Duração: 44min

    Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet. Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen? Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Förnuft och känsla

    Förnuft och känsla

    15/05/2020 Duração: 44min

    Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt? Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den? Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Varför ska vi läsa Hannah Arendt?

    Varför ska vi läsa Hannah Arendt?

    08/05/2020 Duração: 44min

    Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför? Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år

  • Hopp - motivation eller snuttefilt i en osäker tid?

    Hopp - motivation eller snuttefilt i en osäker tid?

    02/05/2020 Duração: 44min

    Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar. I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede. Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Lusten att äga - om konstnärliga och andra värden

    Lusten att äga - om konstnärliga och andra värden

    24/04/2020 Duração: 44min

    Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar. I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk. Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen? Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Vad krisen lär oss

    Vad krisen lär oss

    03/04/2020 Duração: 44min

    Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några. Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten? En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft? Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • De svåra prioriteringarna

    De svåra prioriteringarna

    26/03/2020 Duração: 43min

    Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler. Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen? Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve? Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Insti

  • Kartan och terrängen

    Kartan och terrängen

    20/03/2020 Duração: 44min

    Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik? I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i.  Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion? I sin nya bok Världen själv argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan

  • Att tänka med tragedierna

    Att tänka med tragedierna

    13/03/2020 Duração: 44min

    Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande. Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats. Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken Tragedy, The Greeks and Us söker han grunderna för ett tragiskt tänkande. Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska r

  • Våra verkliga värderingar? Om implicita fördomar

    Våra verkliga värderingar? Om implicita fördomar

    06/03/2020 Duração: 44min

    Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas implicit bias på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mog

  • Uppmärksamhet

    Uppmärksamhet

    28/02/2020 Duração: 43min

    Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare. Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek, säger Elisabeth Hjorth, och det är motsatsen till förakt. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve handlar uppmärksamhet om att vara närvarande och att delta i livet. Kognitionsvetaren Christian Balkenius menar att uppmärksamhet är centralt för nästan allt som har med kognition och tänkande att göra. Den är vägen in i huvudet, men visar också vart man är på väg och vad man är intresserad av. Och det handlar mycket om att stänga ute. Här möter vi dem i ett samtal under ledning av Lars Mogensen Producent är Thomas Lunderquist.

  • Kvinnorna och yttrandefriheten

    Kvinnorna och yttrandefriheten

    21/02/2020 Duração: 43min

    Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare. Kvinnor har en i genomsnitt större benägenhet att vilja förbjuda yttranden, påstår filosofiprofessor Erik J Olsson. Tankegången är att en feminin kultur grundad i bland annat biologiska könsskillnader skapat ett ängsligt och slutet klimat på svenska lärosäten. Är det ett problem att allt fler lärare och studenter vid högskolorna är kvinnor? Hur många kvinnor tål universiteten? Att sprida misstro mot halva befolkningen genom att formulera en sådan frågeställning kan tyckas skandalöst. Ändå: Nog finns det biologiska skillnader mellan kvinnor och män, och nog skapas olika kulturer i olika miljöer? Nog borde man kunna diskutera och kritisera olika sociala normer, särdrag i olika kulturer? Full yttrandefrihet råder när Filosofiska rummet med en filosof, en evolutionsbiolog och en genusvetare - Erik J Olsson , Jessica Abbott och Rebecc

  • Lögnen

    Lögnen

    07/02/2020 Duração: 44min

    När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal. Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet? Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker bara ljuger är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap? Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Roger Scruton

    Roger Scruton

    01/02/2020 Duração: 43min

    Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton. I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån. Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade oikofobi: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst. Vad menade Scruton och är han värd att läsas, även nu när den stridbare debattören lämnat oss? Representerar han konservatismens sista suck, eller tvärtom dess återkomst som filosofiskt och politiskt alternativ? Filosofiska rummet gästas av scrutonkännarna Guy Dammann, musikkritiker och lektor i estetik vid Uppsala universitet; Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT och Svante Nordin,

  • Barnets rätt

    Barnets rätt

    24/01/2020 Duração: 43min

    I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn? Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt? Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus? Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering? Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litte

  • Kropotkin, evolutionen och samhällsbygget

    Kropotkin, evolutionen och samhällsbygget

    17/01/2020 Duração: 44min

    Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet. Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper? Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare. Producent: Thomas Lunderquist.

página 1 de 25

Informações: